Examen 2009

 

Ornamentet som Ordnar Ceremoni är kapellet som återinför utsmyckningstraditionen i modern tolkning


Hämmade modernismen den arkitektoniska estetiken? Ja, säger Alexandra Rylander och hävdar att skönhet och viljan att dekorera försvann i mitten på 1800-talet när intellekt och moral var ledorden och materialfrågor stod i centrum. Funktion och ”ärliga uttryck” blev centrala i en ideologisk förändring i definitionen av god smak. Hon beskriver sin egen uppväxt, mer än hundra år senare, bland hus som liknade ”stora, grå fängelseinrättningar” och beslöt sig för att visa världen ett alternativ.


Var hittar du inspiration?


Moder Jord. Jag hittar inspiration hos de växter, blommor, färger och former som finns i naturen.


Vilken blir din viktigaste uppgift som arkitekt?


Att hela tiden hitta nya sätt att arbeta på för att skapa utrymmen som människor vill leva och vistas i. Att utveckla en strategi för att sammanföra struktur och utsmyckning. Bra design är det som får besökaren att tänka wow!, design som skapar en speciell känsla hos åskådaren. Arkitektur som påverkar. I allmänhet finns det ett behov av mer mångsidig och individuell design.


Hur ser framtidens design ut?


Mycket mer detaljrik. Allt kommer att handla om utsmyckning och ornament. Det händer mycket inom arkitektur just nu men jag tror att det är viktigt att inte bli förförd av snygga renderingar utan att verkligen se arkitekturen bakom.


Furniture Objects tar fasta på traditionellt hantverk och låter användaren definiera dess funktion


Brynjar Sigurdarson spenderade två veckor i den isländska kuststaden Vopnafjörður där en pensionerad hajjägare invigde honom i tekniken att arbeta med rep och tampar. Han anser att utmaningen för nästa generation designers ligger i att hitta nya perspektiv och användningsområden för traditionella metoder och material. Sten, trä och rep är på ingång, men under nya förutsättningar, menar han. Med ett avgångsprojekt som luktar tång och tjära vill han utforska vad som händer när metoder och material lämnar sin ursprungliga plats och integreras i ett nytt sammanhang.    


Var hämtar du inspiration?   


Från den isländska kusten och kulturen där. Genom möten och sammansmältningar av olika kulturer, olika typer av konst, och genom att jämföra min egen kultur med andra och reflektera över likheter. 


Vilken var den största utmaningen i designprocessen?


Förberedelserna. Att hitta de frågeställningar som var viktigast och fokusera på dem.


Beskriv din stil med en mening!


Intellektuell kreativitet blandad med humor och mystik.


Vad är din viktigaste uppgift som designer?


Att hitta nya infallsvinklar på traditionella metoder och material. Jag tror att framtidens design kommer definieras av avancerade produkter i traditionella material.  


MIÐborgar bókasafn _city library är ett modernt bibliotek som integreras i Reykjaviks historiska centrum


Som många isländska arkitekter hittar Erna Dögg Þ. Vestmann ofta inspiration i naturen. Till skillnad från de flesta vågade hon introducera skarpa linjer, cement och stora glaspartier i Reykjaviks anrika stadskärna. Hennes intresse för arkitektur väcktes, i fascination över den grandiosa strukturen, på en kyrktrappa i Akureyri. Men hennes stil är långt ifrån konventionell.


Hur ser framtidens arkitektur ut?


Som arkitekter måste vi alltid överskrida våra egna och andras förväntningar för att skapa något som förbättrar livskvaliteten, både på ett praktiskt och estetiskt plan. Jag tror att framtidens arkitektur kommer att använda sig av nya material, utveckla miljövänligare lösningar och vara mer öppen för experiment och lekfullhet. Och så kommer ny teknologi att introduceras i designprocessen.


Vilken typ av design borde förbjudas?


Ingen. Varje ny stil reflekterar ett behov av förändring hos samhället. Den design som nu anses ful eller opraktisk har antagligen haft stor betydelse i ett större perspektiv.


Vilken var den största utmaningen i skapandet av ditt avgångsprojekt?


Det område i Reykjavik jag arbetat med byggdes under 1800-talet och utgör nu den stadskärna som definierar staden. Det svåraste var att integrera min egen stil i den miljön.


Klädhängaren I Am a Coathanger har Karolina Lagerqvist svetsat ihop själv


Karolina Lagerqvist frågar sig varför inredningen i offentliga rum ofta är underordnad människan, medan vi i privata hem vill att möblerna ska dominera och definiera. Hon fascineras av fiffiga uppfinningar och kreativa lösningar. Intresset för design väcktes i familjens husvagn med alla dess ”intelligenta och rationella detaljer” och inspiration hämtar hon i vardagen, från människor och historier. Klädhängaren I am a coathanger svetsade hon ihop själv.


Vad var inspirationen bakom ditt examensarbete?


I formgivningen av klädhängaren använde jag mig av associationer från skuggspel och dockteater. Det var min utgångspunkt. En viktig del var att möbeln skulle bli en spännande del av rummet. Jag vill att designen ska vara berättande, som om jag skulle göra en historia tredimensionell genom tingen, utan att det blir scenografi. Det svåraste var att sätta ihop den, jag fick lära mig ett helt nytt handverk från grunden.


Vad är det viktigaste du lärt dig under din utbildning?


Att vara envis, modig och att lita på sin kompetens. 


Vilken är den största utmaningen för dagens designers?


Att utveckla miljömedvetna lösningar.


Var hittar vi dig i framtiden?


Den närmaste tiden kommer att spenderas i olika verkstäder där jag lär mig nya tekniker och typer av handverk.


Magnus Sangilds middagsbord med tillhörande bänk bryter ner gränserna mellan konst och formgivning på ett estetiskt långsiktigt sätt


Magnus Sangild inspireras av interdisciplinärt utbyte, tycker att det är hög tid att bryta ner gränserna mellan konst och design och känner ett ansvar att skapa större mångfald på möbelmarknaden. Det är viktigare att produkten berättar en historia än att den har en alldeles tydlig funktion, förklarar han.


Vilket är ditt första designminne?


När jag var liten besökte min familj ofta en äldre man som designade och byggde möbler, just under den tiden när skandinavisk design var som störst. Jag fascinerades av de helt och hållet handgjorda trämöblerna och ville utbilda mig till skåptillverkare. Jag blev klar 2003 och efter det var det ett naturligt steg att fortsätta studera möbeldesign för att utveckla mitt eget designspråk.


Varför är din design viktig?


Jag strävar efter att göra produkter som räcker hela livet. På det sättet låter man en designs mervärde skapas utifrån den känslomässiga relation som växter fram hos möbler som har en historia. Hållbara lösningar handlar dels om att välja rätt material men också om att produkten ska vara estetiskt långsiktig.


Vad är det viktigaste du lärt dig under din utbildning?


Att stå på mig och försvara de idéer jag tror på, även när omvärlden tvivlar.


Var ser man dig i framtiden?


I min nyöppnade studio i Köpenhamn.


XS Architecture vs XL Furniture – the scale in-between vägrar att låta sig placeras i ett fack


Worapong Manupipatpong befinner sig i gränslandet mellan arkitektur och inredningsdesign, i en barndomsnostalgisk fantasivärld där en koja är en soffa som blir ett hus. Bra design är den som har ett högre mål än bara skönhet eller funktionalitet, den som är odefinierbar och söker en dialog med betraktaren.  


Vilken blir din viktigaste uppgift som arkitekt?


Att komma ihåg min roll som kulturproducent. Vi skapar inte bara enskilda objekt utan bidrar till ett större sammanhang som presenterar ett sätt att förstå samhället.


Vilket är ditt första designminne?


Jag brukade bygga ”rum” under köksbordet. Det finns inte längre några sådana platser när man blir vuxen. Man kan inte leka bakom soffan, bygga en koja eller gömma sig i garderoben. Små utrymmen är nog det som bäst påminner om hur det var att vara liten. De finns kvar och är synliga men de är inte längre tillgängliga.


Varför är ditt projekt viktigt?


Det handlar om att ifrågasätta var gränsen går mellan att vara designer och arkitekt. Den största utmaningen var att arbeta i det gränslandet, mellan möbeldesign och arkitektur. Objektet är odefinierbart, det kan vara en möbel, en skulptur, eller ett fragment av en byggnadsstruktur. Det svåraste var att inte låta det hamna i ett fack. Jag är intresserad av objekt som inte avslöjar sina kvaliteter direkt, som låter åskådaren läsa det genom sina egna erfarenheter.   


Trond Atle Næsses Møblering i Landskap är kuststugan som låter naturens krafter spela


Vad innebär det att möblera ett landskap? Uttrycket antyder en sorts tingens underlägsenhet. Trond Atle Næsse hävdar att vi står inför en motreaktion till de stora städer som varje år stadigt expanderar, på bredden och på höjden. Han menar att framtidens arkitektur kommer att vända om, ta sikte på landsbygden och anpassa sig efter de förutsättningar som definierar livet där. Med avgångsprojektet ”möblerar” han den karga norska västkusten med en enkelhet som låter det råa landskapet bryta fram med full kraft.


Var hittar du inspiration?


Främst inom nordisk och japansk arkitektur. På senare tid har jag studerat Shaker-folket i USA och deras sätt att leva. Här upptäckte jag en stark historisk parallell till det enkla och sobra som präglar kulturen hos fiskare och jordbrukare i västra Norge.  


Beskriv din stil med en mening?


Jag försöker att inte etablera en stil eftersom det kan bestämma projektets resultat innan den kreativa processen påbörjats.


Vad är bra arkitektur?


Den som ger förutsättningarna för ett långsiktigt och hållbart sätt att leva, där estetik har sitt ursprung i funktionalitet och material används förnuftigt. 


Hur ser framtidens arkitektur ut?


Morgondagens skissbok innehåller gröna städer, tolkningar på temat stad/landsbygd och förslag till kombinationer av jordbruk och storstadsliv. Jag tror också att vi kommer se en reaktion på globaliseringen, med design som tar oss tillbaka till våra rötter som resultat.


Tommy Kaj Lindgrens Venice Lagoon Park är ett förslag på förnyande av det populära kanalområdet i Venedig


Tommy Kaj Lindgren beskriver sig själv som okonventionell och konservativ på samma gång. Han hävdar att bra design har en tydlig intention samtidigt som den är hänsynstagande. Examensarbetet byggs ”mellan luft och vatten” och utforskar hur nya element kan introduceras i en miljö som anses färdig. Modellen testas på Venice Lagoon Park i ett projekt som smälter in i omgivningen och samtidigt bryter gamla mönster.


Varför är ditt projekt viktigt?


Intentionen är att skapa ett attraktivt och föränderligt område att vistas i för Venice Lagoon Parks besökare. Det är ett experiment där en arkitektonisk lösning för ett problematiskt utrymme inte förlitar sig på färdiga formler eller metoder. Projektet är en modell för hur jag vill arbeta i framtiden.


Vilket är ditt första designminne?


Omslaget på John Hejduks Mask of Medusa som fick mig att inse att bra arkitektur är mer än tekniska färdigheter och nyhetens behag.


Vilken blir din viktigaste uppgift som arkitekt?


Att vara tydlig med mina intentioner. Att kunna göra estetiska val och förutse dess konsekvenser. För att design ska vara meningsfull måste arkitekten kunna svara på frågan vilken inverkan estetiska prioriteringar kommer att ha, vilken hierarki som styr projekten och varför. Utan denna förståelse är det omöjligt att föra en dialog gällande det egna arbetet eller arkitektur i allmänhet. 


Mia Scheel Kristensens konstskola An Art School in Sarajevo har en ofärdig bro som utgångspunkt


Mia Scheel Kristensen hämtar inspiration från konstnären Julie Mehretus storskaliga lager-på-lager målningar. Avgångsprojektet är en ofärdig bro som blev en konstskola. Ambitionen var att skapa en institution väl integrerad i Sarajevos struktur, att förändra statskärnan radikalt utan att göra sig av med det som redan fanns där. Projektet är bokstavligt talat brobyggande i sitt sätt att skapa en länk mellan två skilda delar av staden. Mia Scheel Kristensen tycker att bra arkitektur är den som inte bara svarar på frågor utan också ställer nya.


Varför är ditt avgångsprojekt viktigt?


Det behandlar problematiken kring hur man ska bygga i Sarajevo. Jag vill utforska möjligheten att ”återanvända” staden, att integrera de byggnader som redan finns där istället för att bygga nya, isolerade objekt. 


Vad skulle du skriva i en jobbansökan?


Undersökande arkitekt med en förkärlek för aggregat och arkitektoniskt bricolage. Kommunen kommer inte anställa mig med den introduktionen!


Vilken typ av arkitektur borde förbjudas?


Den som inte tar i beaktning designens och materialets inverkan på människor och natur.


Vad händer i framtiden? 


Jag återvänder till Sarajevo för att samla material för min kommande bok, Sarajevo's Potentials där jag hoppas kunna presentera en idé för hur man kan bygga upp staden. Boken består av uppsatser, ritningar, intervjuer och bidrag från lokala konstnärer och arkitekter.    



Soft Scape är en sittmodul för utomhusbruk där mjuka former möter tuffa material


Marte Frøystad beskriver sig själv som en nyfiken och ambitiös perfektionist. Hennes personliga idol är Terje Ekstrøm och stolen EKSTREM, som är den “konstigaste och roligaste stolen” hon någonsin sett. Hennes egen stil är klassisk, och definieras av robusta material i mjuka former. 


Varför valde du en karriär inom design?


En första inspirationskälla var mina föräldrar som byggde vårt hus från grunden när jag var liten. Det var en väldigt positiv upplevelse där alla hjälptes åt för att åstadkomma något tillsammans. Jag har alltid tyckt om att måla, bygga och skapa samtidigt som jag är en problemlösare. Inom design får jag utlopp för allt detta. Jag är jättenördig och går ofta på materialmässor. De är en stor inspirationskälla. 


Vilken typ av design borde förbjudas?


Jag tycker inte att något ska förbjudas. Förbud gynnar inte kreativitet utan hämmar utveckling och innovation. Däremot måste designers och producenter inse att vi har ett gemensamt ansvar att inte producera billiga slit-och-släng-produkter.


Vad händer i framtiden?


Jag kommer vara en del av designfirman Frøystad&Klock. Vi är en självständig grupp men hoppas på att samarbeta internationellt med andra utövare. Det kommer bli otroligt spännande.














Artikeln publicerades i Forum 3/2009 (även tillgänglig på http://www.forumaid.com/default.asp?sid=2747)

Grön design, långsiktiga lösningar och ett kritiskt tänkande är på ingång. Forum har listat tio unga talanger från nästa generation nordiska arkitekter och designers. De lovar större mångsidighet och bryter gamla mönster. Detta är första gången du träffar de. Men knappast den sista.


(För full version med bilder se Forum 3/2009)