Det rörliga huset

 

dRMMs flerfaldigt prisbelönade privatresidens är en kantig färgklick som med bjärta kulörer och en kompromisslös framtoning drar uppmärksamheten till sig på den glesbefolkade engelska östkusten. The Sliding House är ritat av arkitekten Alex de Rijke, består av tre fasta komponenter och en rörlig och tar begreppet flexibla lokaler till en ny nivå.


Trä, glas och stål utgör husets stomme. Konstruktionen består av huvudbyggnad, annex och garage som tillsammans utgör de fasta komponenterna. På dessa sitter ett rörligt träskal som antingen täcker glasgaveln och exponerar en uteplats i husets andra ände, alternativt exponerar glaset genom att samtidigt täcka uteplatsen. Arkitekterna tror sig ha förverkligat drömmen om glashuset, som många gånger visat sig vackert men opraktiskt, genom att skapa ett glashus som på bara sex minuter förvandlas till ett trähus.


Den rörliga delen förlitar sig på solenergidrivna motorer undanstoppade i den nedre delen av huset. En enkel och ren siluett som smälter in i den till stor del orörda naturen och stillsamma landskapet var ett absolut krav för det rörliga huset. Resultatet visar sig i en traditionell utformning med ovanliga och innovativa inslag. Flexibilitet och funktionalitet sammanstrålar med ambitiösa estetiska mål i finurlig uppfinningsrikedom. 

Som en rock som kan vändas ut och in följer färg och form samma vackra och stilrena mönster oavsett skalets position. Den röda tråden är tydlig. Inredningen spinner vidare på samma uppmärksamhetssökande minimalism som exteriören och obehandlat trä bryts upp med skarpa linjer och klara färger.


Kanske har vi ännu inte sett den slutliga produkten. Stålramarna som löper längs husets sidor och möjliggör skalets förflyttning kan, enligt klientens önskemål, förlängas för att utöka antalet flexibla utrymmen.


The Sliding House belönades nyligen med RIBA Awards 2009, East Region och Grand Design Awards 2009 i kategorierna Best New Build och Home of the Year.


dRMMs nästa projekt blir på hemmaplan där de bygger flexibla och multifunktionella byggnader till de Olympiska Spelen i London 2012. 













Artikeln publicerades i RUM i september 2009