RUM HEMMA 8/2020. Hur gick figurinen från pinsam prydnad till glödhet inredningsdetalj? Och vad säger de små porslinsverken om vår samtid?
RUM HEMMA 7/2020. Målaren Claude Monet förändrade konsten i grunden med sina korta penseldrag och sin säregna gestaltning av ljuset, inte utan att väcka ilska hos kritikerna. Knappt 100 år efter hans död blev ett av verken nyligen den dyraste impressionistmålningen som någonsin sålts, och inredningen i hans hem i den franska byn Giverny känns förbluffade samtida.
COPYWRITING. Hur fördelas pengarna som skänks till Cancerfonden? Vilka forskare får anslag? Vem väljer och utifrån vilka kriterier?
BYGGKERAMIKRÅDET. Pandemin har slagit olika mot olika typer av arkitektkontor, och vilken inriktning på beställare man har spelar stor roll. Samtidigt upplever många fördelar med nya arbetssätt. Vi möter tre aktörer i en bransch i förändring.
REDAKTÖRSKAP. I sommarnumret av Lera besöker vi arkitekten Pierre Dupont på Lerberget i Höganäs kommun som ritat två storstilade terrasser åt sig själv. Vi möter arkitekten som ritar kakelplattor – Nanna Louise Dahl – i henne studio i Köpenhamn och Hopes grundare Ann Ringstrand berättar om kärleken till det keramiska materialet.
KAMBIUM 2/2020. Frihetskänslan är det bästa med att sova i tält, menar Susanne Holmqvist som är vandringsledare på Friluftsfrämjandet. Hon planerar att göra tältet till sin permanenta bostad under ett år, och uppmuntrar alla att gå ut en fredag efter jobbet och slå ner pinnarna.
RUM HEMMA 5/2020. Vad händer när fler och fler väljer att anpassa inredningen för att den ska se bra ut i sociala medier?
COPYWRITING. Påskhälsning för sociala medier för Zmarta Group.
RUM HEMMA 3/2020. Den svenska textilindustrin var något sena med att knyta kända formgivare till sig. Men när de gjorde det skapades tyger som är lika omtyckta nu som när de kom på 1950-talet. Detta är berättelsen om mönsterpionjärerna bakom några av våra mest tidlösa textilier.
RUM HEMMA 2/2020. I Småland, i det som i dag kallas Glasriket, har man tillverkat munblåst glas sedan mitten av 1700-talet, och gör det fortfarande. På 1910- och 20-talen knöts skickliga konstnärer och kända formgivare till bruken – något som skulle göra svenskt glas världsberömt. 100 år senare präglar fortfarande mod och experimentlusta den svenska glaskonsten.
Hedvig Andersson 